Fantastiska Tarfala igen

I tre dagar har vi längtat efter solen. När Bageri-Johanna och jag rundade knuten vid Skartahuset efter lunch steg den fram och sken över oss tills den inte orkade hålla hakan över fjällen längre, men då var klockan nio och vi nästan hemma igen. Till Tarfala gick vi, med äpplen och fikabröd till nye stugvärden som efterträtt trevlige Lars som varit där i åtta år men som sorgligt nog blivit sjuk och fått lämna sin älskade Tarfalastuga.
I förbifarten hälsade vi på hos forskarna som flyttade till stationen förra veckan. Där var en väldigt sympatisk glaciärforskare som höll på att färdigställa ett litet forskningshus som han hämtat hem från Arktis.
Snön var inte längre i rumphöjd vid stugan, men Tarfalasjön tinar först om två veckor, trodde stugvärden. Femtio(!) finska män befann sig på Storglaciären sedan ett par dagar där de tränade på att först ramla nerför ett stup och sedan fira upp varandra igen. I går kväll tog ett dopp mellan isflaken och klättrade sedan tillbaka till glaciären där de bor i tält. Ibland sker märkliga saker i fjällen.