Hagelfall på väg mot Silverfall

I dag ligger snön som ett tunnt puder över fjällens toppar. Toppturen blev inställd eftersom klätterpartiet blivit halkigt och farligt. Klokt tänkt av guiderna som är duktiga på säkerhet. Turen är planerad att ta tio timmar, mellan åtta och 18. Den som inte hänger med i tempot blir ombedd att vända, allt för att hålla ihop gruppen.
Det finns en "toppturstest" från servicehuset upp till Storsten dit man ska ta sig på trettio minuter för att klara tempot. Dit skickar guiderna sina "tveksamheter", de överviktiga till exempel, och då gallras många bort redan där. Det låter grymt, men det är bara realistiskt och humant tycker jag.
I går tog jag emot ett utmattat par som vänt och ville vila och ha sitt rum tidigare.
- Det var ju så brant! sa mannen.
Kanske trodde han att Sveriges högsta topp var platt?
Men vända från tur kan man också göra när man överfalls av en hagelskur, har regnotäta byxor och fryser ihjäl mitt under en fikapaus på väg mot Silverfallet. Det gjorde jag, Kock-Julia och Receptions-Emma i dag. Dessutom hade vi upptäckt vi att vi gått på fel sida om jokken för att ta oss levandes till fallet. Så dit går vi en annan dag. I stället gick vi hem och tränade Body balance och avslappning och nästan somnade i govärmen i konferenslokalen.