Stormfritt

Stormen lugnade sig i natt och till middagen tog vi oss trots allt i går, tack och lov. Och lite spännande var det att stå och luta sig mot vinden och inget se i snön som yrde, fast tryggt att veta att man bara var hundra meter från hemma och knappast kunde gå vilse. Tjugotre sekundmeter, bara, för tänkt då att det blåst åttio i Tarfala!
Min lilla städpatrull, Regina, kom i skotertransporten genom motvinden från Nikka i går kväll, och det var en upplevelse sa hon, där de fick stanna och putta på när hela ekipaget fastnade och sedan skynda sig att hoppa i kälken innan den slukades av snövirvlet. Så hennes första bekantskap med fjällen blev inte så stillsam. Därför har vi tagit det lite lugnare i dag då jag introducerat henne i alla städrutiner som hon tar över efter mig, som återvänder till civilisationen på onsdag.
I kväll ett litet norrsken och stor stjärnhimmel och jag tänker att nog kommer jag sakna allt detta.