Efter tidig frukost låg jag en kvart på Lindas spikmatta, och somnade till tio då jag gick till kylen och gjorde dagens matsäck. På väg till Skartahuset meddelade städ-Mathilda att ena tvättmaskinen var död liksom torktumlaren, så jag hittade vaktmästar-Lennart som lagade den ena, och talade om att alla mina tvätt- och städdunkar landat vid vaktmästeriet, så då packade jag in dem i stora städförrådet.
Riktigt ledig kan man aldrig vara på stationen, så jag snabbåt lunch, packade ryggan och traskade på blåbärsplockartur mot Tarfala. Solen sken så förtvivlat att jag blev tvungen ligga på en slänt och dricka varm fruktsoppa och äta ostmackor. Mitt i detta härliga kom restaurang-Siri som sovit eftermiddag vid en sten och tillsammans gick vi till Tarfala. Vid den turkosa sjön fikade vi igen och njöt av livet och vågskvalpet allt vad vi orkade och filosoferade över vad vi saknade här uppe.
Siri längtade en stund efter att spreta med tårna i grönt gräs. Och jag längtade en stund efter att koka och äta egen linsoppa, och sedan gick vi hem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar