Ledig och lat dag. Kort tur på fjället mot Kåppasjokkens fall. Bron över jokken lyfts dit och bort med helikopter höst och vår och den är så smal att jag inte vågade gå över med Gunde, som väger 42 kilo och inte är så lätt att bära. I stället låg vi en stund på fjällkanten och studerade Björkliden från ovan.
tisdag 31 juli 2012
lördag 28 juli 2012
Till Torneträskets strand
Eftersom stugbyn har på tok för få gäster kunde jag sluta halv fyra i stället för sex. Bara fyra ankomster och elva avresor att städa. Efter middagen en stillsam vandring rallarvägen söderut till fina stranden vid Torneträsk. Hundar får inte springa lösa i naturreservat så Gunde gick i draglina. I träsket bad och pinnbus, och han verkar trivas fint med fjällivet.
fredag 27 juli 2012
Gunde på besök
Efter fem dagar i Piteå anlände Gunde och jag till Björkliden med eftermiddagståget. Genast tog vi en promenad till Kratersjön där solen sken och temperaturen var mild. Gunde har hunnit installerat sig i Bastu trean och verkar trivas. Cessil är lite sur över att inte längre vara ensam herre i huset, och Gunde är väldigt förtjust i både Cessil och hans mat.
torsdag 19 juli 2012
Abiskobesök
I gråregnigt väder trampade jag till Abisko längs E10an med livet som insats. Semesterfolket har bråttom med husbilar och vagnar. På Naturum köpte jag fjällflora i fickformat, bytte till osvettigt underställ och drog på extrajacka eftersom jag frös ihjäl. Sedan snabbsväng i butiken på turiststationen och vidare till fina bastun vid Torneträsket, som låg högt och kallt med bryggan guppande i vinden. På den lilla sittbänken satt jag inte, eftersom kölden redan ätit upp mig. Frös gjorde nog även Abiskobjörkarna, eftersom björkmätarlarverna ätit upp löven, men längs stigen stod några småbjörkar och såg friska och oätna ut bredvid de sargade. Där stod också en forskningsinstallation som enligt en skylt mäter koldioxidutbytet mellan atmosfären och växterna.
Till Abisko östra gick färden vidare för matinköp på Lapporten. Och eftersom Cessil äter mig ur huset och redan tömt halva säsongsransonen fick jag köpa dyrmat åt honom på macken. Hemfärd i regn och motvind, och varför i hela friden befinner jag mig inte på en strand i Marseille?
Till Abisko östra gick färden vidare för matinköp på Lapporten. Och eftersom Cessil äter mig ur huset och redan tömt halva säsongsransonen fick jag köpa dyrmat åt honom på macken. Hemfärd i regn och motvind, och varför i hela friden befinner jag mig inte på en strand i Marseille?
onsdag 18 juli 2012
Till trollens sjö
Trollsjön är en liten sjö som ligger längst in i dalen Kärkevagge, eller Gearggevaggi som den heter på samiska. Dit gick Anna och jag på vår lediga tisdag. Först cyklade vi de två milen norrut längs E10 till tågstationen Låktatjåkka. Med fjälltramp i benen och kurrande magar lade vi cyklarna i ljungen och intog varsin välfylld matlåda på stationstrappen. Kärketjårrå och Vassitjåkkå heter fjällen som står ståtliga på varsin sida om dalen och vi vandrade genom grönska under moln och dimma. Väldiga stenblock låg utslängda i hela dalen. Troligen har de ramlat från bergen och transporterats vidare av inlandsisen.
På 815 meters höjd tog dalen tvärt slut och där låg lilla klarögda och 34 meter djupa Trollsjön som heter Rissajärvi på samiska. En magisk plats! Varken troll eller trollfiskar såg vi, men älvorna dansade i dimman över fjällen medan Anna jättehoppade över klippskrevorna. Ett litet duggregn föll och trots att vi drack varmt te i mängder och tog på alla medburna kläder frös vi så mycket att vi måste packa ihop och traska de fem kilometerna tillbaka till cyklarna. Med hjälp av fascinerande medvind och nerförsbackar nådde Björkliden halv åtta, regnvåta men glada.
På 815 meters höjd tog dalen tvärt slut och där låg lilla klarögda och 34 meter djupa Trollsjön som heter Rissajärvi på samiska. En magisk plats! Varken troll eller trollfiskar såg vi, men älvorna dansade i dimman över fjällen medan Anna jättehoppade över klippskrevorna. Ett litet duggregn föll och trots att vi drack varmt te i mängder och tog på alla medburna kläder frös vi så mycket att vi måste packa ihop och traska de fem kilometerna tillbaka till cyklarna. Med hjälp av fascinerande medvind och nerförsbackar nådde Björkliden halv åtta, regnvåta men glada.
fredag 13 juli 2012
Städtrött
Knappt två veckors städning och redan less! I ärlighetens namn inträdde tristessen redan på tredje dagen. Och i dag har jag från klockan nio till fem plöjt genom cirka halva stugbyn och funderat på nyttan med att ta studielån för flera hundra tusen och sedan frivilligt försörja sig på att putsa toastolar, frakta extrasängar, vika täcken och gnida skåpluckor och städa kylskåp och bära omkring på skurmoppar och dylikt, som flyger i väg då det blåser, i en röd varukorg iklädd en outfit som inte är till fördel för någon kroppsdel. Dessutom i bakfickan bärandes på en kommunikationsradio som är så tung att jag måste stanna och dra upp byxorna, som är för stora, minst två gånger mellan stuga 1 och 83, som ligger uppe vid hotellet halvvägs på fjället.
I komradion rapporterar vi in de rena stugorna "Stugbyn till repan, kom..." och så vidare. Där blir vi också anropade då vi ska springa ut med rent linne till folk som glömt ta med eget eller saknar bärbar ugn då de kommit på att de åkt till fjällen för att baka, eller annat.
Detta arbete utförs för 116 kronor i timmen. Bonusen är förstås den vidunderliga arbetsutsikten över Lapporten och Torneträsket. Men icke att förglömma att anledningen till att vistelsen här inte är jobbet, utan den gudomliga fritiden. Så för att överleva jobbtristessen och den intellektuella understimulansen ska jag därför försöka ladda ner en fransk språkkurs i mobilen så kan jag repetera franska fraser och samtidigt moppa golv.
I komradion rapporterar vi in de rena stugorna "Stugbyn till repan, kom..." och så vidare. Där blir vi också anropade då vi ska springa ut med rent linne till folk som glömt ta med eget eller saknar bärbar ugn då de kommit på att de åkt till fjällen för att baka, eller annat.
Detta arbete utförs för 116 kronor i timmen. Bonusen är förstås den vidunderliga arbetsutsikten över Lapporten och Torneträsket. Men icke att förglömma att anledningen till att vistelsen här inte är jobbet, utan den gudomliga fritiden. Så för att överleva jobbtristessen och den intellektuella understimulansen ska jag därför försöka ladda ner en fransk språkkurs i mobilen så kan jag repetera franska fraser och samtidigt moppa golv.
tisdag 10 juli 2012
Tältlägertur
Klockan tio styrde jag cykeln mot Abisko och parkerade vid porten till Kungsleden. Där vandrade jag längs häftiga Abiskojokk, mediterade en stund vid meditationsplatsen och tog matpaus. Sedan lämnade jag Kungsleden och traskade vidare några höjdmeter till Tältlägret. Där hittade jag en nerbrunnen kåta. Sedan gick jag upp mot den fina toppen bakom och tog siesta och matpaus nummer två på en skön stenhäll. Med femton vandringskilometer i benen satte jag mig på cykeln som troget väntade vid Kungsledsporten och trampade till butiken Lapporten och inhandlade mat. Med hjälp av en banan och en dubbeldajm orkade jag ända hem till Björkliden då klockan hunnit bli halv sju. En fantastisk dag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)